Om Automata och Asimov
Mänskligheten har alltid varit fascinerad av maskiner. Förr i tiden i antikens Grekland skänktes ”stålmannen” Talos av Zeus till Europa. Talos var en enorm robot av brons som byggdes för att skydda Europa i sitt hem på ön Kreta. Han cirklade runt öns kuster tre gånger om dagen i syfte att skydda mot pirater och inkräktare.
Även om Talos bara fanns i en berättelse i den grekiska mytologin, visar upptäckten av Antikythera-mekanismen år 1902 att grekerna hade utvecklat komplex mekanisk teknik så långt tillbaka som 87 till 205 f. Kr. Enheten som består av minst 30 nätförsedda bronskugghjul var en analog dator som utformats för att fungera som ett planetarium, en maskin för att förutsäga astronomiska positioner för astrologiska syften.
Hero av Alexandria, en grek som levde från runt 10 till 70 e. Kr., var matematiker och ingenjör. Även om området cybernetik inte formaliserades förrän under 1900-talet, anses hans arbete med automatiserade enheter representera den första formella forskningen inom det här området.
Hans verk "Automata" beskriver maskiner som gör underverk i tempel, till exempel automatiska dörrar och statyer som häller upp vin. Sådana funktioner möjliggjordes som ett resultat av hans studier av utnyttjande av ångtryck, vind och vatten.
Ytterligare en källa till historisk mekanisk innovation kommer från verk av Da Vinci. Många har försökt att återskapa hans maskiner med utgångspunkt från hans ritningar. Vissa objekt är kompletta lösningar, t.ex. en flygmaskin eller krigsmaskiner. Andra är helt enkelt mekanismer för remskivor eller system som skapar pendlande rörelser.
Han utformade och byggde möjligen dessutom en mekanisk riddare, en robot som var klädd i en medeltida rustning. Konstruktionsanteckningarna som återupptäcktes under 1950-talet, innebär att den styrdes av en serie remskivor och vajrar. Den kunde stå upp, sitta ned och röra sina armar.
Kanske en av de mest effektfulla implementeringarna av automation gjordes under 1900-talet på Ford Motor Company. Henry Ford som var imponerad av användningen av transportband som var vanliga i många spannmålslagerlokaler i Mellanvästern, arbetade med Frederick Taylor för att införa samma koncept på fabriken som tillverkade T-Forden. Hans mål var att introducera effektivitet i tillverkningsprocessen som skulle kunna få ned priset och göra motorfordonet mer tillgängligt för allmänheten.
Med hjälp av en kedjetransportör drogs fordonets chassi längs den150 fot långa linjen medan 140 anställda monterade sina tilldelade delar på fordonet. Tack vare andra anställda som säkerställde att alla hade komponenter till hands minskade monteringstiden per fordon avsevärt. Totalt sett minskade den monteringsbandsteknik och automationsteknik som användes produktionstiden för ett enskilt fordon från över 12 timmar till strax över 90 minuter.
1914 producerade Ford fler motorfordon än alla andra fordonstillverkare tillsammans.
I takt med att fler och fler maskiner började användas blev verkligheten med robotar som arbetar med och hjälper människor mer påtaglig. Inom science fiction-området, som underblåstes av fortsatta framsteg inom teknik, gillade man att överväga hur det här samarbetet mellan människa och system kunde utspela sig.
Isaac Asimov, en amerikansk författare och professor i biokemi, lade märke till att en av standardintrigerna inom science fiction var att robotar skapades och därefter förstördes av upphovsmannen. Det ledde till att han skapade de tre lagarna, en uppsättning regler som utarbetades för att se till att robotar inte skadar människor, att de lyder order och skydda sin egen existens.
Till dags dato är det upp till robotprogrammerare att säkerställa att sådana regler följs. Med autonoma robotar och fordon som drivs av artificiell intelligens inom räckhåll finns det nu dock grupper som seriöst undersöker de etiska, rättsliga och socioekonomiska frågorna kring sådana maskiner.
Om du vill veta mer om historien bakom robotteknik hämtar du Elfa Distrelecs ”A Guide to Robotics and Automation” som även innehåller en rabattkod på 10 % för din nästa beställning.